Där faller ännu ett år sönder till små minnen

Jag har fyllt nitton år och det känns konstigt för jag känner ingen skillnad. Det gör man nog aldrig egentligen, men det blir alltid så konstigt när man förväntar sig att nu kommer det hända saker och så gör det inte det. Fast denna veckan kör faktiskt allt igång, och jag är lite orolig över att jag inte kommer orka hänga ikapp. Jag undrar verkligen hur jag blev sån här. Blir man såhär ända från födseln eller är det något som har utvecklat sig med tiden? Har jag mig själv att skylla eller är det min omgivning? I vilket fall skulle jag bra gärna vilja bli av med det nu så jag kan fungera som en normal människa. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0