Om ett år eller två är det aldrig över

00:00 och ångesten slår som en knytnäve i magen. Jag inser att jag kan inte kan inte kan inte gå till skolan om nio timmar om tio timmar om två hundra timmar. Jag lägger nya kort vänder leken om och om igen och sedan har tre timmar passerat. Sömnen slår, klockan ringer och jag skickar iväg ett mail. "Ronja Sjöholm sjuk idag igen." Somnar om.
 
Upprepa. 

Walk

Imorgon ska jag träffa Tobias och sen ska jag se The Hives med Madde nästa vecka ska jag FLYTTA till min egen lägenhet om en månad ska jag se Local Natives i mars ska jag se Shout Out Louds och sedan händer massvis med fler roliga saker 

Hey you, I don't ever wanna see you no more

Letar desperat efter flygbiljetter jag vill bara bort bort bort 

Vi har båda haft ett hektiskt år

Något jag avskyr med bloggar är att det tvunget ska komma upp en årssammanfattning vid årsskiftet. Gärna uppdelat i flera olika inlägg, innehållande endast ctrl+c+v från gamla inlägg genom året som gått. Med tusentals bilder. Miljontals. Som aldrig tycks ta slut. Som man redan har sett minst en kopia utav tidigare. Usch. Men. Inte ska väl jag vara sämre. 



Vintern och våren gick och det tog slut mellan mig och Rasmus och jag grät ögonen ur mig tusen gånger om.

Sommaren blev rosa hår, spelningar, spelningar och sen ännu fler spelningar. 

Sedan kom hösten och jag färgade håret brunt och jobbade mest hela tiden. 
Till sist kom ändå min 18årsdag och jag fick det finaste jag någonsin kunnat tänka mig. 
Något mer behöver jag nog inte skriva, 2012 är slut och jag vill aldrig ha tillbaka det igen. 
För allt som är bra följde med till 2013. 

Tidvis

Jag har en ambition
att jag ska bort någonstans,
till samma syfte som jag haft med dig.
Jag blev trött på mig själv,
jag blev så destruktiv,
och du fick inte följa med.
Jag har en situation
med ett annat liv och du har ingen del i det.
Jag ska ingenstans,
jag bara bryter lite is.
Det sägs att allting vänder och det stämmer väl på sätt och vis.

Så obegripligt stort att du vill vara min


Slå på din trumma

Jag vill göra något med mitt liv. Jag vill göra något som förändrar, jag vill hjälpa jag vill göra bättre jag vill vara bra. Jag vill argumentera hitta orden jag vill vara med och förändra människor och världen. Men som det ser ut idag så orkar jag inte ens komma ihåg vad jag har för åsikter än mindre dela med mig av dom. Jag önskar att jag fann motivation att ändra på det fast jag ser inte hur det skulle kunna ske. Men det är så jävla skönt att för en gångs skull veta att jag har egna tankar viljor känslor. Fast så är det ju inte egentligen. Såklart.



RSS 2.0